Informationsarkitektur

Sajtlayout handlar om flera saker. För det första vill du ha en bra struktur på innehållet, så att rätt sak är på rätt plats. För det andra, så vill du stödja användarens uppgift, genom att skapa bra vägar genom sajten. Vägarna behöver inte gå uppifrån och ner, genom en hierarkisk struktur, utan kan gå kors och tvärs genom sajten. För det tredje, så vill du stödja användaren, genom begripliga och intuitiva rubriker och illustrationer, och genom att vara konsekvent.

Statisk struktur

Den statiska strukturen består av sidelement som inte flyttas eller ändras så ofta, och av en uppdelning i sektioner och sidor (vyer).

Om vi tänker oss en enkel sajt, som den nedan, så har den en översiktsvy, och tre sektioner. För att göra det möjligt att ta sig mellan översiktsvyn och sektionerna brukar man ha navigationselement. Dom visar var du är, vart du kan gå, och dom kan användas för att ta sig dit. Det finns flera olika sorters navigationselement, nedan förklaras några av dom vanligaste alternativen.

• Traditionell Meny: Menyn finns vanligtvis till vänster, men kan också finnas till höger. Den visar dina kategorier, med hjälp av rubriker. Rubrikerna ska du anpassa så att de blir intuitiva för din användare, genom att anpassa dem till användarens vokabulär. Du bör indikera vilken sektion man är i på ett tydligt sätt.
• Traditionell topp-meny: Menyn är horisontell, och kan delas upp i flikar. Den ska normalt sett inte ligga i sidfoten, eftersom den då blir svår att se. Det är ofta fördelaktigt att lägga sökfunktionen här, eftersom den då blir lätt att hitta. Du vill troligtvis inte att man ska behöva söka efter sökfunktionen.
• Liten vertikal meny: Ibland är det fördelaktigt att ha en liten meny, kanske med tre-fyra saker, under en rubrik, i samband med något innehåll.
• Rubrik: Förutom att vara en rubrik till något innehåll, så kan du låta rubriken vara klickbar, så att man kan ta sig till en översiktssida.
• Brödsmulor: Brödsmulor är en populär meny som visar var du är, och den närmaste vägen upp till förstasidan. Den bör ligga i sidans överkant.
• Innehåll: Du kan också ha statiska positioner på sidan där du presenterar innehåll. Till exempel de senaste rubrikerna, på en nyhetssajt, eller de senaste skivorna, i en skivaffär. Se hypertext och ström, nedan, för råd om hur du utformar det på ett bra sätt.

Hypertext

Traditionellt, så är en hypertext en text där relaterat material är länkat direkt i texten, eller som länkar i samband med texten. Till exempel andra artiklar om samma nyhet, på en tidningssajt.

• Ingång / Puff: Det är ofta fördelaktigt att ge olika ingångar till en text från din sajt. Du kan dela upp en hypertext i delar, så att en rubrik, eller en rubrik med sammanfattning, ligger på en sida, och själva texten på en annan. Det ger dig möjlighet att presentera en översikt över det aktuella innehållet på olika översiktssidor, och samtidigt ge användaren en direkt väg dit. Det gör att användaren inte behöver leta efter just det innehållet. En ingång kan också användas för att locka över användaren till annat innehåll än det som just nu är i fokus, eller för att överhuvudtaget locka in användaren djupare i din sajt. Till exempel är det vanligt i online-butiker att visa ett urval av andra varor, i samband med detaljinformation om en specifik vara. Det är ofta varor som köpts tillsammans med den vara som för tillfället visas. Du kan också ha en informativ sajt där du vill hålla kvar läsaren för att se mer av din reklam, som t.ex. en nyhetssajt, där användaren kan tänkas tröttna på en specifik nyhet mitt i läsningen. Till exempel aftonbladet lockar med ingångar till andra roliga artiklar, i samband med varje artikel.
• Kontext: När man följer en hypertext flyttas man samtidigt i strukturen, kanske till en helt annan del av sajten. Då blir det extra viktigt med tydliga landmärken som visar var i strukturen användaren är. Dessutom kan du vilja visa en översikt över annan information i samband med texten. Det kan vara information från samma kategori, men som inte har något annat gemensamt med texten, till exempel andra sportrubriker, på en nyhetssida om ett sportresultat. Det kan du visserligen göra via en översiktssida, men eftersom läsaren kanske kommer direkt från förstasidan, så kanske läsaren aldrig ser översiktssidorna. Med hjälp av PHP kan du presentera olika kontexter, beroende på varifrån användaren kom. Du kan till exempel göra en guidad tur genom innehållet i en sajt för ett museum, presenterad som en meny, eller som en länk till föregående och nästa, men som inte visas om man går sin egen väg genom materialet.
• Långa texter: Det är bra att dela upp väldigt långa texter i delar. En innehållsförteckning till en text i delar kan både ses som en meny och som en hypertext.

Dynamisk ström

Ett annat kraftfullt verktyg du har till förfogande är att byta ut innehåll, som ligger på en statisk position på sidan. Till exempel en senaste-nytt sektion som alltid ligger på samma plats på sidan, men som ständigt uppdateras. Det är ovanligt att göra en meny som är en dynamisk ström. Det är däremot vanligt med hypertexter i ström-element. Design med strömmar gör att användaren inte måste gå igenom alla innehållssidor på hela din sajt för att hitta nytt innehåll. En ström av hypertexter kan antingen leda till hypertexter som alltid är i samma sektion av din sajt, eller leda till hypertexter från olika sektioner. Om den leder till olika sektioner, så bör du fundera på vilken kontext du vill ge till innehållet man når. Vill du ge strömmen med blandat innehåll som kontext, eller vill du ge innehållet från artikelns sektion som kontext? Eller vill du ge båda?